(Infarkt pågår)

Schhh...

LÄS MER

Covid-19 och högt kolesterol

Coronaviruset covid-19 är ett nytt virus och man vet ännu inte
tillräckligt om vilka grupper som riskerar att drabbas hårt av sjukdomen.
Folkhälsomyndigheten kan dock fastställa att hög ålder (70+) är den
främsta riskfaktorn. Personer med hög ålder i kombination med
underliggande sjukdomar såsom högt blodtryck, hjärt-kärl-sjukdom,
lungsjukdom eller diabetes är överrepresenterade bland de som drabbas
hårdare av covid-19. Högt kolesterol är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom
och det är viktigt att ha sitt kolesterol under kontroll.

Läs gärna mer på Hjärt-Lung-fondens hemsida samt följ
Folkhälsomyndighetens råd för att minska risken för att bli smittad och att
sprida smitta.

VISSTE DU ATT HJÄRTINFARKTER OFTA ÄR TYSTA?

Och att tysta infarkter kan vara mycket farliga? Tysta infarkter innebär att man upptäcker hjärtinfarkten långt senare, till exempel vid undersökning med EKG eller magnetröntgen. Symtomen är vagare än vid mer typiska infarkter och missas därför ofta. Du måste alltså inte ha bröstsmärta eller värk som strålar ut i armen för att ha en hjärtinfarkt. Det är många som inte känner till att symtomen kan se olika ut och därför inte söker vård i tid. Vi vill inte att du ska vara en av dem.

Vid en hjärtinfarkt kan man ha diffusa symtom som till exempel andnöd, kraftig trötthet, illamående samt rygg- eller magsmärta. Nivån på smärtan kan vara mindre intensiv än vid en mer typisk infarkt. De mer diffusa symtomen förekommer oftare hos äldre och personer med diabetes. Kvinnor löper högre risk att drabbas efter 60 års ålder medan män har högre risk före 60. Anledningen till denna skillnad är att kvinnor har skydd av det kvinnliga hormonet östrogen som minskar i samband med klimakteriet och menopaus.

Alla hjärtinfarkter förstör vävnad i hjärtmuskeln. Skadorna kan minskas vid snabba och tidiga vårdinsatser. Ju längre tiden dröjer till behandling ju högre risk att drabbas av följdsjukdomar, som till exempel hjärtsvikt. En svensk studie visar att så många som var femte 70-åring i Sverige kan ha haft en tyst hjärtinfarkt vid ett tillfälle tidigare i livet.

Många söker vård senare för hjärtinfarkt eftersom man inte vet att mer vaga symtom kan vara en hjärtinfarkt. Uppstår några av symtomen ovan ska man ringa 112 – det är mycket viktigt att få vård så snabbt som möjligt.

EN HJÄRTINFARKT ÄR EN FÖR MYCKET.
MINSKA DIN RISK ATT FÅ YTTERLIGARE EN GENOM ATT:

TA HAND OM DIG

Det finns inga garantier för att slippa drabbas av hjärtinfarkt. Men genom att ta du tar hand om dig och din kropp minskar risken att drabbas igen.

KOLLA DINA VÄRDEN

Se till att få dina kolesterolvärden och ditt blodtryck tagna regelbundet. Att känna till dina värden och behandla med läkemedel om det behövs är avgörande för din framtida hälsa.

RÖR PÅ DIG

Vi behöver alla påminna oss om att röra på oss regelbundet och ofta. Motion är inte bara bra bara för hjärta och kropp, utan även vår psykiska hälsa. En svensk studie visar att de patienter som har hög fysisk aktivitet minskar risken med att drabbas av ny hjärtinfarkt med 60 procent.

UNDVIK STRESS

Ge akt på om du lever med ohälsosam stress. Se över vilka krav du och andra ställer på dig. Ge tid för vila och återhämtning. Fundera på vad livskvalitet är för dig.

50%

DRYGT 50 PROCENT AV DEN VUXNA BEFOLKNINGEN HAR FÖRHÖJDA KOLESTEROLVÄRDEN

1/3

1 av 3 avlider inom 5 år efter sin första hjärtinfarkt

50 000

50 000 AV ALLA SVENSKAR HAR FÖRHÖJT LDL-KOLESTEROL PÅ GRUND AV GENETIK OCH DÄRMED HÖGRE RISK ATT DRABBAS AV HJÄRT-KÄRLSJUKDOM

Risk för ny hjärtinfarkt

Man ska inte se sig som frisk efter att man drabbats av en hjärtinfarkt.  Ett hjärta har alltid tagit mer eller mindre skada efter en infarkt. För att minska risken att drabbas av ytterligare en krävs kunskap och engagemang både från din sida och hälso- och sjukvården. En hjärtinfakt är nog.

Att överleva en första hjärtinfarkt är bara början – risken att få en till är stor. Var femte som drabbas av hjärtinfarkt kommer tillbaka till sjukhuset eller avlider inom ett år.

Höga kolesterolvärden och högt blodtryck är de viktigaste bakomliggande riskfaktorerna. De kräver behandling tillsammans med förändring av livsstil.

Bra att veta om du har haft en hjärtinfarkt

SLUTA RÖKA

Om du röker men slutar minskar risken för hjärtinfarkt redan första dygnet. Ett år senare är risken nästan halverad.

KONTROLLERA DIG REGELBUNDET

Följ upp ditt kolesterol och blodtryck regelbundet. Håll koll på resultaten och vilka målvärden du har. Ett för högt LDL-kolesterol gör att plack bildas inne i blodkärlen vilket ökar risken för ny infarkt. Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete.

UTNYTTJA DEN HJÄLP SOM FINNS

Om du har haft en hjärtinfarkt ska du inte se dig som frisk – ta hjälp av läkare, dietist och sjukgymnast. Rätt läkemedel, bra mat mat och motion anpassad för dig är viktigt för din framtid.

50 000 har ärftligt högt kolesterol (familjär hyperkolesterolemi)

För höga kolesterolvärden är den största bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt. De flesta har för höga kolesterolvärden genom en kombination av arv och levnadsvanor. Men för ungefär 50 000 i Sverige är det en ärftlig sjukdom som ligger bakom – kallad familjär hyperkolesterolemi, FH.

Trots att sjukdomen är lika vanlig som diabetes typ-1 är det bara cirka 2 000 som har fått en diagnos. För många kan en hjärtinfarkt redan i 30-40-årsåldern vara det första tecknet på FH. Personer med FH har en mycket kraftigt förhöjd risk att i unga år insjukna i hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. Ett barn har 50 procents risk att få FH om någon av dess föräldrar har det.

Bra att veta om ärftligt högt kolesterol

SLÄKTING SOM DRABBATS

Du kan ha ärvt ditt höga kolesterol – har du en släkting som insjuknat i hjärtinfarkt eller stroke tidigt i livet bör du kontrollera dina kolesterolvärden.

HÖGT KOLESTEROL SOM NYFÖDD

Familjär hyperkolesterolemi föds man med. Därför påbörjas inlagringen av plack i blodkärlen tidigare än vanligt. Det gör att risken ökar för hjärtinfarkt eller stroke i yngre år.

BEHANDLING I TID VIKTIGT

Behandlas man i tid för familjär hyperkolesterolemi kan man leva lika länge som övriga normalbefolkningen.

Se professor Mats Eriksson prata om FH i TV4.